Förlorade själars stad

Vi får alltså följa Clary och Jace, deras vänner och familjer och Clarys demoniska bror Sebastian men han blir senare känd som Jonathan Morganstern. Förlorade själars stad börjar med att Jace har försvunnit och skuggjägarna upptäcker snart att Lilith som är en demon och Jonathans demoniska mamma har gjort en ritual som gör att Jace och Sebastian är sammanlänkade med varandra. För att Sebastian ska överleva så behöver han Jace. Dödar man Sebastian så dör även Jace. Är Clary beredd att göra vad som helst för att rädda Jace och döda Sebastian en gång för alla?

Denna bok är mycket spännande och lite mörkare än de andra böckerna. I den här boken så har författaren skrivit in lite sexuellt laddade stunder och även experiment med droger. Inte vanliga droger utan vampyrgift. Med denna utveckling på boken så var denna både mer spännande och mycket lättare att läsa. Och den är inte i tredje person hela tiden utan det kändes mer som vi jämfört med de tidigare böckerna.

En av de bästa sakerna i denna bok är att karaktärerna växer och det är något som jag nämnde att jag saknade i den förra boken. Clary hoppar fortfarande in i situationer, men hon har åtminstone förutseende nog att berätta för någon om sina planer, till skillnad från tidigare. Mörker och grubblande kan bara vara lockande så länge innan det blir tråkigt. Simon och Isabelles känslor för varandra har svårt att ta fäste. Alec och Magnus problem med dödligheten är en mycket begriplig fråga, och något som inte uppmärksammas i samma utsträckning i andra böcker som i denna.

Förlorade själars stad sammanflätar allting på ett bra sätt och räddningen här är att de inser att de behöver varandra för att klara av att vara skuggjägare.